ibland händer det. något som jag inte vet varför och som jag inte kan styra över.

jag blir som ett barn. när dom är övertrötta. blir tjuriga, ledsna o allmänt trötta. Jag skulle kunna skrika rakt ut för att jag inte vet varför det blir så här och att ja mår så dåligt över att jag får sånna här "dagar".

det som är värst är att jag kan ligga i soffan/sängen o bara gråta, utan anledning.

jag har fått dessa "anfall" som jag kallar dom nu 2 ggr på väldigt kort tid... tror d är bara på 1-2 veckors tid faktiskt. Som tur o oturen är att jag varit ensam när det hänt, så ingen annan behöver lida pga att jag mår dåligt. Men det jag skulle behöva nu är en värmande kram från min älskade. det hade gjort mkt just nu känner jag. Men det får vänta tills imorn, då sötnos sover på jobbet i natt.

ne nu ska ja nog gå o lägga mig, kanske läsa lite i min bok så att jag kommer på andra tankar...

rekomenderar verkligen kallendorft serien... =)